Det finns mängder av sätt att bygga en modelljärnväg på. Men vad som alltid behövs är en plan över hur spåren ska läggas. Ska det bara gå att köra runt i en cirkel eller ska något mer spännande hända? Ska banan vara plan eller ska tåget kunna köra upp och ner, in en tunnel och över en bro? Första tanken var att bara göra något så enkelt som möjligt. En bana som går runt, ett par växlar så att tåget kan stanna till vid en perrong och bli omkört av ett annat tåg.
Barnen var med och vi planerade för hur alla hus skulle placeras ut, var staden skulle var, villaområdet och landsbygden.
Varför inte bygga något där det går att ha tunnel och att tåget rör sig upp på ett berg? Varför inte bygga en bana där tåget med hjälp av elektriska växlar kan välja olika vägar att köra?
Polvändning – nej
Men bygger man som på bilden ovan krävs plötsligt polvändning och det blir plötsligt för avancerat för en nybörjare som mig. Polvändning betyder att plus- och minuspol byter plats och det blir kortslutning. Det vill vi undvika.
Jag experimenterar fram och tillbaka med olika spårplaner och landar tillslut i en åtta, en bana där vi kan undvika polvändning men där det ändå känns som att tåget åker i olika riktningar utan att det behöver vändas. Det blir också lite av en utmaning med växlarna som behöver läggas om när tåget kommer ut ur åttan.
Eftersom jag är väldigt oförberedd och använder mig av ”trial and error”-metoden, alltså att göra fel några gånger innan det blir rätt, så håller jag på onödigt länge för att få all räls att passa ihop hela banan runt.
Hade jag gjort rätt från början och använt mig av en färdig spårplan med beskrivningar av exakt vilken typ av räls som behövs, alltså längden på rakorna, vilken radie kurvorna ska ha och vilken typ av växlar, så hade det sparat mycket tid. Men som sagt, gör fel för att kunna göra rätt.
Det är mycket att tänka på. Hur högt behöver banan gå för att ett tåg ska kunna köra under? Hur snabb stegring klarar ett lok av? Hur snäva kurvor går det att ha? Eftersom jag inte följer någon spårplan har jag inget att förhålla mig till och får helt enkelt experimentera mig fram. Tillslut ser jag ändå att banan börjar ta form och att faktiskt all räls passar ihop utan att det uppstår allt för stora glapp i skarvarna. Ska vi våga oss på att bygga själva grundstommen för banan nu?