Elektriskt

Det mesta med banan och landskapet var färdigt under våren 2023. Jag kopplade provisoriskt in el från en Lima-transformator till rälsen med kablar hängandes under banan. Vi provade att köra hela banan och det fungerade bra men jag fick med tiden lägga till fler ställen att mata in ström på. Eftersom jag inte hade några fler anslutningsskedor (där strömmen kommer in) fick jag löda på kablar själv, jag gjorde det direkt under rälsen på ett ställe, samt i skarvjärn på två ställen. Tiden gick, transformatorn hade ingen naturlig plats att stå på så den packades ner. Våren kom och trädgårdsarbetet tog över. I januari 2024, efter att ha fått en massa frågor från Jack när egentligen banan skulle bli färdig, lovade jag att fixa det. Så under en veckas tid ägnade jag alla mina kvällar åt att gör en mer ordentlig installation av allt kablage. Jag byggde en liten kontrollpanel med transformator och pultar.

Ström till rälsen

Roco-transformatorn matar strömmen till punkter på banan enligt kartan nedan. Här gäller det att se till att plus hamnar på plus och minus på minus, annars står loket stilla. Eller om plus och minus kastas om när sladdarna ska kopplas in i transformatorn så kommer tåget att köra åt fel åt.

Kanske lite dålig strömförsörjning i den främre delen av banan men jag upplever inte att det är något större problem än så länge.

Elektriska växlar

Växlarnas el tillförs enligt kartan nedan. Växlarna är kopplade till 2 st Fleischmann ställpultar. Tänk att samma modell i grön plåt fortfarande tillverkas.

De fyra växlarna är numrerade utifrån principen, närmast lägst nummer.

Kontrollpanelen är högst traditionell och analog, så långt i från de nya digitala hightech-varianterna man kan komma. Fördelen med att ha en analog bana är att installationen är förhållandevis enkel. Med en grundkunskap inom el så går det lätt att förstå hur alla kablar ska kopplas in. + till + och – till -. Det är också lärorikt.

Belysning och signaler

Belysningen är inte kopplad till Roco-transformatorn, till detta har jag istället använt en 12V-transformator för LED. Denna driver belysningen i flera av husen samt blinkande signaler vid en järnvägsövergång. Jag skulle vilja att lamporna kan släckas och tändas med hjälp av en pult på kontrollbordet, men någon sådan har jag inte än, så nu släcks och tänds de med en brytare på kontakten till LED-transformatorn.

Blinkande vägsignaler vid en järnvägsövergång, från Busch. Modell från tidigt 1990-tal, som synes ej i svenskt utförande. Men det är en fröjd att se dem blinka.

Här sticker led-lampor upp ur frigoliten. De ska fästas så att de hamnar inne i husen. Kablarna går ner i borrade hål genom cellplasten och skivan och är dragna under skivan. Eftersom det tre små dioder på varje stycke så blir det ett kraftigt ljus vilket egentligen inte ser särskilt verkligt ut. Något att fundera på och att lösa i framtiden.

Här ska ett hus stå och en LED-lampa fästas. Flera ljuskällor, ca 3 hus är kopplade till varsin nod, sockerbit. Innan kablarna når transformatorn har de passerat minst en nod till.

LED-Lampor i husen är installerade samt en ledlist mot väggen för att simulera sommarnatthimlen. Led-listen kan ändra färg och det går att simulera en dramatisk solnedgång.

Den första gatlyktan är installerad. Det drivs med en glödlampa och skulle ha behövt en starkare transformator än den 12-volts som jag använder nu.

Kabelinstallationen

Under skivan sitter alla kablar numera monterade med klämmor, sådana man använder för att försluta påsar. Har kollat runt på många olika alternativ för en permanent installation av kablarna, nu fick det bli denna lösning.

Under skivan ser det ut så här. Även om det inte är så tydligt så finns det en logik över hur kablarna är dragna.

---

---